feliciaekegrens.blogg.se

Här ligger jag och myser med katter och inredningstidningar,
Mick tyckte att det var tantvarning på mig.
So be it, är jag tant för jag läser i sängen med kaffe så är jag väl det då ;)
Nu ska tanten tillochmed hämta mer kaffe!

Då ska jag helt plötsligt söka till körslaget på lördag?
Tankarna i huvudet just nu
* vad fan ska jag sjunga?
* vad ska jag ha på mig?
* tänk om jag går vidare?
* tänk om jag inte går vidare för att jag har låtit som en get på droger?
* fuck.

För ett och ett halvt år sen började jag med en diet, då vägde jag lite över 70 kilo, och nu.. Ja, 51 kilo.
Jag är jävligt stolt över mig själv. :)

God morgon!
Här hemma har vi fullt hus med 3 ungar, 3 katter och två halvdöda föräldrar.
Vi ska snart göra oss i ordning och gå bort till pappa för att fira min syster som fyller 22 idag!
Förresten så har jag snurrat in mig på "bajstråden" igen på familjeliv. Den sidan är den värsta sidan någonsin, men just bajstråden är det roligaste jag läst i hela mitt liv. Jag ligger seriöst och gråter av skratt när jag läser om andras olyckor.
Nä, nu ska jag dricka kaffe och försöka vakna till liv.

Tillit. Jag vet knappt själv vad det innebär, jag vet bara vad det oftast innebär för mig. Jag har extremt svårt att lita på andra människor i min närhet. Har man blivit pissad på tillräckligt många gånger så antar jag att det automatiskt blir att man misstänker alla för att dem ska såra och stampa på mig.
Jag har problem med ögonkontakt. Litar jag inte på en människa så kan jag absolut inte kolla den människan i ögonen. Sjukt, ja. Jag vet.
Men det är mycket ni kära läsare och andra i min närhet inte vet om mig, dåliga grejer som har format mig till att tänka att "alla är idioter tills de har motbevisat det"
När jag gick i åttan så fick jag kontakt med mannen som räddat livet på mig så många gånger genom att bara ha lyssnat och funnits där när jag har behövt spy ut vad jag har varit med om. T är en utav dem människorna i mitt liv som har gjort att jag faktiskt kan lita på väldigt få personer. Och han fick mig att tänka annorlunda med alla dessa skit grejerna som jag höll på med.
Alla barn borde få tillgång till en människa som T. Jag kommer alltid vara sjukt tacksam för allt som familjeenheten och T har gjort för mig. Jag hade inte varit här idag om det inte vore för honom .
Här är en bild på felicia , 14 bast och vänsterextremist (som jag fortfarande är men jag går inte på demonstrationer längre)

Så fort jag mår minsta lilla dåligt så ska jag alltid ha musik. Musik musik musik. Jag knarkar musik.
Jag har skrivit egen musik sen den dagen jag lärde mig skriva, vilket har fått mig få utlopp för mina känslor. Jag badar i texter, dystra, glada , sjuka texter. Jag har funderingar på att sätta in allt i en pärm och skicka i väg det till ett skivbolag.
Sjunga. Det är också något jag alltid gör, och om jag får säga det själv så är jag dum i huvudet som inte satsade mer på musiken. Men i framtiden så kanske jag känner mig mer bekväm med att fläka ut mig och min röst till en massa människor. Jag vill skapa, jag vill beröra. Men det gäller för mig att jag verkligen vill något, annars kan jag inte göra det.

Idag är en såndär dag när jag egentligen bara vill lägga mig i min säng, käka pizza eller något annat onyttigt och kolla på Greys anatomi eller något annat roligt. Och inte göra tvärtom och springa runt och uppfostra tre barn ensam, laga mat, städa & allt annat som jag verkligen inte känner för idag.
Nä, nu ska jag försöka rycka upp mig och fixa den där jävla maten. Så kanske det lugnar sig här. Ciao !
Här får ni en bild på hur jag känner mig just nu. Nöff nöff.

1. Jag är höjdrädd. Som fan faktiskt. Ändå ska jag ge mig på de Största och högsta jag kan hitta på Liseberg tex ;)
2. Jag sov endast 3 timmar per natt i flera år innan. Helt sjukt. Nu sover jag Som en stock bredvid min fästman
3. Jag är extremt musikberoende. Jag måste lyssna på musik varje dag. Jag väljer även musik efter mitt humör.
4. Jag har dvärgskräck. Något jag skäms över men det kan inte hjälpas.
5. Jag klarar inte kritik utan att bli antingen skitledsen eller as förbannad och ska riva upp hela världen, Och tycka att alla är idioter.
6. Jag drömmer alltid helskumma drömmar, i går drömde jag tex att Mick var en elak vampyr.
7. Jag är smink beroende, kaffe beroende, bekräftelsebehovet ifrån helvetet har jag med.
8. Jag har väldigt få vänner, men dock då är de helt underbara de jag har kvar. När jag blev gravid så rensade jag bort nästan alla.
9. Jag tror på andar, på att något annat händer efter döden och inte bara tomt mörker.
10. Jag är världsbäst på att snoka, vill jag hitta något, så gör jag det.

Jag har varit överviktig. Sjukt nog.
Jag var vegetarian innan jag blev gravid med Julie & smal som en sticka. Sen när jag blev gravid så började jag äta kött igen, vilket bidrog till att jag blev kolossal. Jag gick upp från 45 till 70. Fattar ni hur många kilon det är?
Inte nog med det så när jag hade fått Julie så fick jag pspruta som bidrog till ännu fler kilon. Så 80 kilo vägde jag som mest.
I januari 2012 bestämde jag mig att nu jävlar ska det bort , och jag tränade som en galning och levde på naturdiet drinkar och ägg i månader,
Jag nådde -10 kilo i maj månad, och nu över ett år senare väger jag 52 kilo.
Det är helt sjukt hur mycket jag har gått ner. Dock måste jag bli av med mina komplex och tänka att jag är så smal som jag faktiskt är nu.
Men jag är stolt! Att jag faktiskt klarade det och inte gav upp. Jag tränar fortfarande både hemma och på gym, allt för att jag ska må bra i mig själv!
Grym är jag!
Pöss!

Nötter cola & twilight filmerna .
Precis va jag behöver just nu!

Haha, det låter nog som jag inte gör annat än att laga mat. Fast nu är mina bonusungar här i några dagar och det är deras mat som jag fixar just nu ;)
Jag är riktigt nere idag. Sjukvården i Halmstad är ju inte det bästa kan jag ju säga. Hittade en knöl i bröstet för 2 veckor sen och jag har ringt och ringt och ringt och blivit runt skuffad på telefonen som en idiot.
Idag fick jag tag på bröstmott och där kunde de inte heller hjälpa mig, för jag har inte fyllt 25, och det verkar ju som de menar att man inte kan ha cancer förrens man är 25 bast. Och jag grät och försökte förklara att jag har cancer i släkten, och att jag har redan vänt mig till både vårdcentral och Mammografin men ändå så säger kossan att jag ska söka igen till vårdcentralen. Idioter!
Dessutom så la hon upp det såhär
"Men felicia, du förstår väl att det inte finns några tider, det är ju sommar!!"
Och jag när jag blir arg blir väl inte jätte trevlig och svarar tillbaka
"Ja, men det är väl förfan inte så att cancer tar semester över sommaren?! Jag vill ju ha hjälp!!!!"

Nä, nu ska jag lugna mig med kaffe och se till att barnen får mat . Puss och hej.

Min man är på jobbet och minime är lämnad till hennes farmor som ska ha henne i nästan en vecka. Och här Sitter jag, helt jäkla uttråkad och undrar vad jag gjorde förr när jag inte hade Julie varannan helg? Jag har vant mig vid att ha henne konstant och vid att hon inte träffar sin biopappa så ofta.
Så är sitter jag, jag har bakat tillochmed. Då är det riktigt illa, för jag är inte alls en sån hurtig morsa med nybakta bullar och går efter varenda regel som folk som tycker det ska vara på ett speciellt sätt har sagt , utan jag är väl en slags rebell mamma. Om man nu kan kalla sig det, jag lär mitt barn att vara självständig, jag låter henne leka och utforska , jag kan skilja på mitt liv som mamma , och mitt liv som felicia.
Jag har nämligen andra intressen än bara barn, jag gillar inte prata bebisbajs, och jag bojkottar numera öppna förskolor där föräldrarna inte gör annat än att jämföra sina barn.