igår hade jag en underbar dag med min älskade bästa vän. vi drack kaffe vid vattnet, och bara "var".
de senaste veckorna har jag knappt fått andas. barn överallt, och ingen "felicia tid". vilket jag behöver för att kunna fungera som människa.
så syrran tog ungarna igår, och jag lämnade mitt hem stökigare än fan! men det skiter jag i. mitt välmående är så mycket viktigare än att vika tvätt som en liten hemmafru. jag tror att jag blir för inlåst ibland, jag fokuserar så mycket på att allt ska vara bra runtomkring så att jag glömmer mig själv.
iallafall, igår var en riktigt bra dag. och nu känner jag mig som en ny människa.