god morgon. här hemma har jag varit uppe till och från hela natten. oroskänslorna trycker sig mot mitt bröst och jag kämpar emot. vill inte. får inte . vill ha bort ångesten som spetsar fast sig djupt i bröstet.
att leva med ångest är riktigt riktigt jobbigt. den kommer och går som den vill, och redan igår kväll visste jag att dethär blir en sömnlös natt deluxe. så tillslut gav jag upp och gick upp. jag känner ingen mening med att ligga och plågas i några timmar till för tio minuters sömn.
men bara för den kommer en natt så betyder inte det att allt som jag lärt mig och sättet jag har lärt mig hantera den är förgäves, utan det är bara att fortsätta och tänka att det blir bättre, och jag dör ju inte. även ifall det känns så när bröstet känns som det ska tryckas ut ur kroppen.
nu ska jag dricka morgonkaffe. ha en fin dag allihosp