har haft fullt upp med jobb och packning. knappt tänkt på mig själv. vilket har lett till att nu är det helt kaosartat i hjärnan. jag vill gräva ner mig. eller bara ställa mig på en tom plats och skrika rätt ut.
musik musik musik. jag bara lyssnar om och om igen på samma låt. försöker få ut något på pappret jag har framför mig. men skriver jag, så blottar jag hela felicia. jag pressar ut varje liten droppe ångest på papperna.
jag låter som jag är helt nere och förstörd. men jag har fått alldeles för mycket intryck de senaste dagarna, alldeles för mycket människor som jag läser av, vilket också tar på krafterna. och det värsta är att jag inte kan sluta göra det. det är på automatik efter många års erfarenheter av just kroppsspråk. så nu ska jag bara dra ut de sista dropparna ångest på pappret så Blir det nog bättre!